Rekrytering av ung ål till sötvatten

Data visar årliga fångster av uppströmsvandrande, rekryterande ung ål i stationära ålyngelsamlare och fällor i Sverige. Ålyngelsamlare och fällor är oftast placerade vid något typ av vandringshinder, de sköts av olika aktörer, och är i regel knutna till vattendomar. Generellt startas ålyngelsamlarna på våren och stängs på hösten och vittjas under denna period regelbundet, oftast flera gånger i veckan. Fångsten av ål kan vägas och/eller räknas (total fångst per vittjningstillfälle), ibland vägs och/eller räknas ett stickprov från den totala fångsten. Flera tidsserier är inte längre aktiva då förändringar vid stationen eller i systemet har påverkat samlarens fångsteffektivitet, exempelvis genom etablering av fiskpassager, rivning av vandringshinder eller nya vandringshinder nedströms stationen. Innevarande års data sammanställs under årets slut och finns tillgängligt året efter

Data gällande fångster av ål i ålyngelsamlare och fällor samlas årligen in av institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) från olika aktörer. Det är dock möjligt att det finns fler ålyngelsamlare/fällor som inte är kända för SLU Aqua. SLU Aqua kan därför inte garantera att datasettet är komplett.

Här kan du läsa mer om datainsamling av ål från ålyngelsamlare i svenska vattendrag.

Utsättningar av ål

Data visar utsättningar av ål i Sverige som utförts av olika aktörer. Observera att platserna inte är exakta utsättningsplatser utan representerar oftast en sjö eller ett vattensystem/område. Notera också att inga utsättningar gjordes år 2024 då förekomst av virus påträffades under karantänsperioden hos Scandinavian Silver Eel (SSE). Innevarande års data sammanställs under årets slut och finns tillgängligt året efter

Data gällande utsättningar samlas in av institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) från en rad olika källor. Det är dock möjligt att fler utsättningar kan ha utförts av olika aktörer som inte rapporterat detta. SLU Aqua kan därför inte garantera att datasettet är komplett.

Återfångster av utsatt strontiummärkt ål i sötvatten

Sedan 2009 strontiummärks all importerad och karantäniserad ål som sätts ut i Sverige. Denna märkning går att detektera via kemisk analys av ålens hörselstenar (otoliter). Mer info om märkning av utsatt ål finns i Wickström & Sjöberg (2013). I kartan nedan redovisas de vatten där institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) har utfört provtagning och analys av strontium-märkning. SLU Aqua analyserar otoliter kontinuerligt och sidan uppdateras därmed löpande.

Blankålsproduktion

Denna sida visar uppskattningar av den årliga produktionen av blankål i svenska vattendrag, både i biomassa och i antal. Blankål definieras här som ål som har påbörjat förvandlingen till blankålstadiet och som under samma år vandrar ut från sitt vattendrag mot Sargassohavet. Denna panel visar endast den uppskattade produktionen av blankål och tar ännu inte hänsyn till människoskapad dödlighet, såsom fiske och dödlighet vid vattenkraftverk. Uppskattningar av dödlighet från fiske och vattenkraft, samt den resulterande uppskattade utvandringen av blankål från systemet, finns i överlevnadssidan. Naturlig dödlighet är inkluderad och antas vara konstant på omkring 10 % per år.

Uppskattningarna av blankålsproduktion baseras främst på kända eller uppskattade mängder yngel som har vandrat in i vattendraget, antingen genom naturlig rekrytering, assisterad migration eller utsättning. Den uppskattade andelen från dessa tillförselkällor av den totala produktionen av blankål visas i figurerna och tabellerna på denna sida.

Observera att siffrorna som visas här är uppskattningar och förenade med osäkerheter i våra antaganden om ålrekrytering, tillväxt, naturlig dödlighet samt storlek och ålder vid blankning. Dessa uppskattningar baseras på den senaste svenska ålutvärderingen (van Gemert et al., 2024), som också innehåller ytterligare detaljer om de metoder som använts för att beräkna dessa uppskattningar.

Överlevnad av blankål

Data kombinerar våra uppskattningar av ålproduktion med våra uppskattningar av vart dessa ålar tar vägen; det vill säga antingen utvandring, fångst i fisket, förlust genom dödlighet i vattenkraftsturbiner, eller utvandring genom trap & transport. Dessa data visar inte uttryckligen våra uppskattningar av naturlig dödlighet (predatorer, sjukdomar, etc.); denna dödlighet ingår i vår produktionsuppskattning.

Fiskeridödlighet baseras direkta på rapporter från HaV. Data om trap & transport samlas in och hanteras i ett samarbete mellan SLU och HaV. Vattenkraftsdödlighet baseras på den uppskattade mängden ål som produceras uppströms vattenkraftsanläggningar, multiplicerat med en dödlighetsfaktor för vattenkraft. Där data finns tillgängligt baseras denna dödlighet på (Calles & Christiansson et al., 2012), som listar antingen observerade eller uppskattade dödlighetstal för ett antal vattenkraftsanläggningar. Vilken uppskattning vi har använt visas i tabellen nedan.

Diagrammen nedan visar överlevnad och utvandring per huvudavrinningsområde. Det övre diagrammet visar den procentuella överlevnaden.

Observera att siffrorna som visas här är uppskattningar och är förenade med osäkerheter i våra antaganden om ålrekrytering, tillväxt, naturlig dödlighet samt storlek/ålder vid blankning. Dessa uppskattningar baseras på den senaste svenska ålutvärderingen (van Gemert et al., 2024), som också innehåller ytterligare detaljer om de metoder som använts för att beräkna dessa uppskattningar.

Fiskefångst

Data visar den kommersiella fångsten av ål i svenska sötvatten, såsom den rapporterats till Havs- och vattenmyndigheten, under de senaste 20 åren. Den visar också den rapporterade biomassan av blankål som fångats för Trap & Transport, där fångad ål transporteras och släpps ut vid älvmynningen.

Rapporteringen av kommersiella ålfångster har förändrats över tid, och fångster från mindre sjöar har ofta rapporterats under benämningen för en gemensam sjögrupp. För att bevara kontinuiteten i data har vi behållit denna gruppering här. Till exempel har fångster i Vombsjön, Häljasjön, Krankesjön och Bysjön slagits samman under benämningen ”Vombsjön m.fl.”, med koordinater satta till Vombsjön.

Vattenkraftsdödlighet hos blankål

Denna sida visar den uppskattade biomassan av blankål som dödas i turbiner vid vattenkraftverk i Sverige under de senaste 20 åren, under deras nedströmsvandring till havet. Klicka på ett vattenkraftverk på kartan (blå punkter) för att se den uppskattade årliga turbindödligheten för blankål vid den anläggningen. Även den uppskattade biomassan av blankål som lyckas passera anläggningen visas, liksom biomassan av blankål som har fångats direkt uppströms från anläggningen och därefter transporterats och släppts ut vid älvmynningen (Trap & Transport).

Uppskattningen av biomassan av blankål som dödas i ett vattenkraftverks turbiner under ett visst år baseras på två faktorer: den uppskattade totala biomassan av blankål uppströms från vattenkraftverket samt den uppskattade procentuella dödligheten vid passage genom turbinerna. Den uppskattade biomassan av blankål direkt uppströms från ett vattenkraftverk motsvarar den uppskattade produktionen av blankål i alla vatten uppströms från anläggningen, minus biomassan av blankål som fångats i fisket (både kommersiellt fiske och Trap & Transport) uppströms, minus den uppskattade biomassan av blankål som har dött i uppströms belägna vattenkraftsturbiner. Den procentuella turbindödligheten vid ett vattenkraftverk uppskattas enligt följande: om ett lokalt test eller experiment har tagit fram en uppskattning av dödligheten för anläggningen används denna. Annars, om en modellerad turbindödlighet finns tillgänglig för anläggningen, används denna. Per i dag är alla modellerade turbindödligheter hämtade från (Calles & Christiansson et al., 2012). Om varken observerad eller modellerad turbindödlighet finns tillgänglig antas en turbindödlighet på 70 %.

De blå linjerna på kartan visar de vattendragssträckor i Sverige där det antas finnas ål. Det antas att ål inte naturligt kan vandra uppströms förbi ett vattenkraftshinder, och all ål som finns uppströms sådana hinder antas därför härstamma från utsättningar eller assisterad migration (utsättning av nedströms fångad ålyngel).

Information om vattenkraftverkens lokalisering samt byggår kommer från vattenkraft.info. Uppskattningar av blankålsproduktion kommer från van Gemert et al. (2024).

All data

Här kan du utforska individuella datapunkter för flera typer av data. Observera att vissa datapunkters placering på kartan inte nödvändigtvis representerar den exakta plats där data samlades in. Ibland kan en enskild punkt representera ett större område.